Han jag förut tänkte var min första kärlek blev jag ihop med i december 2009. Det var ganska spontant och jag tror folk tvivlade på att det skulle hålla. Men det gjorde det, i typ ett halvår var vi tillsammans. Man kan lugnt säga att vi hade våra Ups & Downs men vilket förhållande har inte det?

 

Eftersom att det gick jäkligt dåligt under sommaren 2010 gav vi upp. Han gjorde slut och det gjorde mig ingenting, förrän efteråt. Vi gick i samma klass o jag va kär i honom skitlänge, haha. Minns hur jäkla ont det faktiskt gjorde att se honom varenda dag, han som förut va min fick jag helt plötsligt inte krama eller hålla handen, knappt prata med.

 

Han jag nu tänker är min första kärlek är Fredrik. Fina, underbara bästa älsklingsfredde ♥ Vi blev ihop i mars 2011. Vårt förhållande kan man verkligen kalla en chansning. Vi kände inte varann så bra men han kom till mig en helg i mars och det kändes så sjukt bra så vi tog chansen och bestämde oss för att fortsätta träffas trots avståndet. Det ångrar jag inte en sekund, och har aldrig gjort. Han är bäst helt enkelt. Vi har oxå haft våra ups & downs, dock inte lika jobbiga som med mitt ex. Även om det är jobbigt med avståndet (17 mil) kämpar vi. Och jag tänker inte sluta kämpa, för han är så himla värd allt. ♥